Det var mycket längesen jag kom ihåg någon dröm nu och att det skulle bli en mardröm med detta ämnet var ingenting jag räknat med, men det var en riktig väckarklocka... Jag ÄLSKAR verkligen min skola. Det är helt sjukt... Jag hade ingen aning om att man kunde älska sin skola så mycket som jag gör... Lärare, elever, stämningen och musiken. Detta första året har gått så sjukt snabbt och mitt intresse för musiken har bara ökat. Tidigare höll jag på med väldigt mycket innebandy och fotboll. Musiken blev mer och mer något som jag höll på med på sidan av det andra. Jag hade aldrig kunnat välja mellan innebandy eller musiken, om vilket som var det roligaste. Till gymnasiet var tanken att jag skulle köra elitinnebandy, men mamma tyckte jag kunde ta med musiken ändå för att skaffa sig erfarenhet via auditions. Mitt preliminära val såg ut såhär;

Jag fick göra antagningsprov 1 på Rytmus. De var hur imponerade som helst och jag fick maxpoäng (320/320 poäng) på provet... Jag var helt chockad.. Inte skulle väl lilla jag få så höga poäng på min musik?... Kort efter detta åkte jag på antagningsprov nummer 2 på AMB. Många tankar och funderingar som; är Andreas namn där bara för att locka eller kommer han faktiskt vara en del av vår skolgång? Ny skola, hur kommer det bli? osv. Jag blev helt såld på skolan. När jag även fick höra från bland annat Mange att innebandyn kunde jag strunta i, "det är musiken du ska hålla på med" och av Andreas att jag bara skulle sätta mig i studion och producera massor med låtar så kändes det som att musiken kanske ändå var något jag skulle hålla på med. 

 

Mina val såg till slut ut såhär;

I dagsläget är jag så tacksam till mamma att hon tyckte att jag skulle söka trots att jag inte riktigt trodde på mig själv och min förmåga. Man ska testa så mycket som möjligt - det ger en fler och nya erfarenheter. 

 

Att lärare kunde komma så nära så att de anses som vänner var inte heller något jag tänkt mig. Gränsen mellan lärare och elever är inte densamma som på andra skolor. Här på skolan är det inte att lärare har någon slags "makt" eller är ovanför eleverna, utan här är det ingen skillnad på lärare och elever, människa som människa. Att veta att lärarna finns dygnet runt om det skulle vara något är en stor trygghet och vetskapen om att alla bryr sig. Vetskapen om att lärarna är så OTROLIGT engagerade är också helt fantastiskt. Lärare som lägger extralektioner på fritiden för att finnas där för eleverna, lärare som stannar kvar längre på skolan för att hjälpa till med någonting, lärare som man kan kontakta när som helst om man skulle ha någon fråga om en uppgift och man alltid får ett välutvecklat och långt svar för att de verkligen vill finnas som hjälp och lärare som är flexibla och bjuder på sig själva.

 

Musiken för mig idag är det absolut roligaste som finns. Att få skriva låtar, att få sjunga, att få spela och att få stå på scen! Skolan har gett så mycket av detta. Ett helt nytt tankesätt om värdegrunder och om hur man lever efter dessa också. Visst gick det lite hackigt ett bra tag in på terminen för oss, men se hur nära vi blivit varandra och hur alla förstår varandra på ett helt nytt sätt för att vi har samma tanke i grunden. Jag menar hur underbar var inte den sista veckan då så otroligt många gick och badade, spelade volleyboll och bara umgicks, en sådan spontan grej skulle inte hänt i min gamla klass i alla fall. 

 

Att jag hellre vill gå i skolan än att ha sommarlov är ju helt otroligt och fantastiskt och nu när vi kommer till en sprillans ny skola och med nya individer är det något ytterligare att se fram emot!

 

TACK alla för det gångna året, jag ser fram emot två till år med er alla!